Bra att veta:
Termostatkroppens uppgift är att strypa värmevattnet till radiatorn om rummet får extravärme i form av t.ex solstrålning eller personbelastning. Äldre termostatkroppar tappar sin funktion genom att de oftast stänger först vid en högre temperatur.

Äldre termpostatkroppar har en vaxkropp som sväller och krymper med temperaturen. Med åldern försämras denna egenskap, vilket gör att det lätt blir för varmt/kallt. Dagens termostatkroppar har oftast en "behållare" som innehåller en vätska som förändras med temperaturen.

Dessa vätskekroppar är normalt enkla att byta., kontrollera detta med butiken där dessa köps. De flesta i dagens sortiment har vätskekropp, där det går att byta kroppen på ett enkelt sätt.

Nya termostatkroppar ska låsas på en överenskommen temperatur och är svåra att manipulera.

Denna låsning benämns ofta som "max-/min begränsning".

Max-/min begränsning kan betyda att termostatkroppen går bara att förändra inom t ex. temperaturområdet 22-18°C, vilket förhindrar övertemperatur och möjliggör att hålla en lägre temperatur i t ex. sovrummet.
Hur vet vi att det är en injustering eller nya termostater som är orsaken till den ojämna temperaturen?
Är alla termostaten fullt uteskruvade och det fortfarande är rum eller lägenheter som har under 20°C och andra 23-25°C, då kan rimligen anta att det är en injustering som behövs. Skulle däremot att rum eller lägenheter ligga över 21°C ligger rimligen felet i dåliga/defekta termostater.

Men vi har 1-rörs system, hur gör vi då?
Om det är 1-rörs- eller 2-rörs system har i detta fall ingen betydelse. Skillnaden ligger i termostatens prestanda mellan 1-rörs- eller 2-rörs system.

Om det är ett lågflödes system?
Då är det skillnad i metodiken för själva injusteringen, men i övrigt är det lika med ovanstående.

Men vi har golvvärme, vad gäller då?
Golvvärme justeras slinga för sling, antingen fast flöde och värmen styrs från värmekällan. Alternativt en termostat som styrs från en rumsregulator så att inställt värde (temperatur) uppnås.